I en amerikansk studie följdes kvinnor med en genomsnittlig nivå i 20 år. Man såg att de med svåra, permanenta axlar hade dubbelt så stor risk att få hjärtinfarkt, stroke eller annan hjärtsjukdom senare i livet. Kvinnor som mest led av nattsvett var också mer benägna att drabbas av kognitiva störningar som nedsatt koncentration. Vad är en flock? I klimakteriet är detta regeln snarare än undantaget, som du känner i plötsliga värmevågor, när huden värms upp och blir röd och svett börjar flöda längs ryggen.
Värmevågorna beror delvis på att celospeptin, ämnet som äggstockarna kommer att få igen, också stöter på vår temperaturkontroll. Då utvidgas våra ytliga blodkärl, huden värms upp och du känner besättningen. Och det är denna vasodilation som misstänks för hjärtskador, särskilt om det förekommer ofta. Pr-läkemedel som hjälper många kvinnor kan övervinna axlarna, inklusive genom östrogenbehandling.
Vissa typer av antidepressiva medel och epilepsimedicin kan också hjälpa om du inte kan eller inte vill ta östrogentillskott. Men du vet inte säkert om läkemedelsbehandling av stud också minskar risken för hjärtsjukdomar. Så här skyddar du hjärtat under klimakteriet, men du kan minimera antalet andra riskfaktorer för hjärtat. Ju färre riskfaktorer du har desto bättre.
Om du har många flockar kan du skydda ditt hjärta lite mer för att röka om du är rökare. Hormonbehandling minskar också risken för att drabbas av osteoporos och typ 2-diabetes. Om behandlingen börjar inom 10 år efter den sista perioden och före 60 års ålder minskar också risken för hjärtinfarkt och total dödlighet. I Sverige använder dock mindre än 10 procent hormonbehandling under någon period på grund av klimakteriet, enligt uppskattningar.
Rädsla för hormoner, enligt en gammal studie skulle hälften av alla kvinnor ta hormonbehandling om de kunde garanteras att behandlingen var ofarlig, säger Mats Hammar, professor emeritus i gynekologi och obstetrik vid Linköpings universitet i klimakteriet och behandling av klimakteriet störningar. Han tvivlar själv på att denna siffra är idag. Vad är klimakteriet? Begreppet klimakteriet är inte tydligt definierat, men det hänvisar vanligtvis till den period som omger en kvinnas sista period i tid och kännetecknas av förändrad funktion i äggstockarna.
I en kvinna i fertil ålder bildas könshormonet östrogen i äggstockarna. När den sista perioden närmar sig har kvinnans ägg nästan slut. Som ett resultat minskar östrogenproduktionen. Ägglossning - och därför också menstruation-blir oregelbunden och minskar så småningom helt. Ibland pratar du om de tre stadierna av klimakteriet: premenopaus eller premenopaus är det stadium då östrogenproduktionen börjar förändras och de flesta kvinnor upplever en mer oregelbunden period.
I genomsnitt har kvinnor ungefär fyra års oregelbunden menstruation före sin sista menstruation. Klimakteriet är när en kvinna har sin sista period - och det handlar om klimakteriet att axlar och svettning kan vara svårt för vissa. Postmenopaus, eller postmenopaus, är den fas som uppträder efter den sista perioden då östrogenproduktionen så småningom landar på en mycket låg nivå.
Källor: Mats Hammar, Professor Emeritus i gynekologi och obstetrik, och Angelica Linden Hirschberg, professor i gynekologi och obstetrisk klimakteriet, kan ge flera symtom. Menopausala kvinnor har symtom som hjärtklappning, ångest och depression. Men enligt Mats Hammar är det bara symtom som flockar, svettningar och torra slemhinnor, som har en tydlig och direkt koppling till själva klimakteriet, det vill säga till en minskning av östrogennivåerna.
Det är ofta väldigt socialt. Barn kan lämna hemmet, föräldrar kan bli sjuka, mycket kan förändras på arbetsplatsen, relationer kanske inte alltid är bra... därför har några kopplingar mellan klimakteriet och symtom som palpation, ångest och depression ännu inte bevisats - tills nu - tills nu. Förutom en viss depression och ömtåligt humör, som kan förknippas med sömnsvårigheter på grund av nattsvett och svettning, säger han.
Falls-vad är det? Hjorden beskrivs ibland som en plötslig värme i överkroppen. Värmen sprider sig över en kort tid - ofta från halv till flera minuter, även om det verkar vara upp till en halvtimme - som i en våg över händerna och längre upp i ansiktet och hårbotten. Ofta, men inte alltid, börjar en kvinna svettas. Hon tror ofta att hon får tomater i ansiktet, men om hon tittar i spegeln är det inte så, det är mer en känsla.Källa: Mats Hammar, Professor Emeritus i gynekologi och obstetrik.
Mer forskning behövs för att fortfarande kunna se en tydlig och direkt koppling mellan klimakteriet och vissa klagomål, såsom depression, som inte är relaterade till det faktum att det inte har studerats. Snarare beror det på att resultaten varierar. Vissa studier visar tecken på en koppling, medan andra inte gör det, säger Angelika Linden Hirschberg, gynekolog och professor i obstetrik och gynekologi vid Karolinska Institutet i Solna.
För närvarande kan vi inte avvisa hypotesen och säga att det inte finns någon koppling. Vissa problem kan vara relaterade till något som i sin tur är relaterat till klimakteriet. Det kan också hända att vissa problem riskerar att inte påverka alla, utan bara de som har en genetisk predisposition för dem. Detta kan bara gälla vissa människor som har en sårbarhet för depression, men det finns fortfarande inga enkla relationer.
Vi behöver mer forskning, säger Angelica Linden Hirschberg. Östrogen anses effektivt vara den vanligaste hormonterapin för klimakteriet, i Sverige kombineras östrogen med avkomma. Detta östrogen är ett bioidentiskt hormon, vilket innebär att det har samma molekylstruktur som kroppens östrogen. Gestagen är ett syntetiskt progesteron eller gult kroppshormon, som det också kallas.
Behandlingen anses vara mycket effektiv. Många tror att det kan bota menopausala störningar som axlar och svettning i allmänhet, och det är östrogen som är ansvarig för denna effekt. Gestagens uppgift är annorlunda: skydda livmoderns foder, eftersom östrogen ensam bara ökar livmoderns foder och därmed ökar risken för cellförändringar och livmodercancer.
Bild: Brooke Cagle, Unsplash 3 Vanliga symtom på klimakteriet Hot Blass och svettning är de problem som är tydligast förknippade med klimakteriet. Besväret debuterar vanligtvis när perioden slutar, men inte för alla. Cirka 25 procent har inga översvämningar och svettas helt. Schakt varar vanligtvis fem, sex år.
Ungefär en av tio kvinnor har fortfarande problem resten av livet, men de blir vanligtvis mildare med åren. Sömnproblem kan ha en indirekt koppling till klimakteriet, eftersom svettning och svettning ofta är mest intensiva på natten. De kan få dig att vakna en gång i timmen, ha svårt att somna och kan oroa dig för hur du gör arbete eller annat ansvar.
Således kan Sömnsvårigheter, Ångest och depression vara förknippade med rodnad och svettning, men inte med klimakteriet i sig. Detta beror på att slemhinnorna blir tunnare och mer ömtåliga. Ungefär hälften av alla kvinnor upplever problem som klåda, smärta under samlag eller till och med svårigheter att sitta på en cykel. Källa: Mats Hammar, Professor Emeritus i gynekologi och obstetrik, bioidentiskt progesteron, vanligare utomlands i flera andra länder, använder bioidentiskt progesteron istället för syntetiskt progestogen.
Bioidentiskt progesteron, som bioidentiskt östrogen, består av samma molekyl som kroppshormonet. Det finns indikationer på att bioidentiskt progesteron ger en mindre ökning av risken för bröstcancer än progestogen. Det finns också indikationer på att bioidentiskt progesteron kan minska risken för PMS-liknande symtom som irritation, ångest, humörsvängningar, trötthet och depression, men det kan skydda den stimulerande effekten av livmoderslemhinnan och därmed öka risken för livmodercancer.
Även om inget av detta vet forskarna säkert. Det bästa är att varken studiedeltagarna eller läkarna som behandlar och utvärderar resultatet vet vem som fick vad. Den svenska studien börjar med att Angelique Linden Hirschberg och hennes medarbetare har planerat en RCT-studie i flera år för att få mer kunskap om bioidentiskt progesteron-och de börjar studien snart. Forskarna kommer att undersöka hur behandlingen påverkas av behandlingen av det kvinnliga bröstet och livmoderns foder.
Vi kommer också att ta vävnadsprover från bröstet och livmoderslemhinnan, och vi kommer att titta på hur kvinnor känner inför förberedelserna, säger Angelica Linden Hirschberg. Varje deltagare deltar i studien i ett år. Studien ska vara minst fem år. När har en kvinna sin sista period? I västvärlden får kvinnor i genomsnitt sin sista period på 51, 5 år, men denna period kan förbli upp till 56, 57 år.
Mellan 93 och 94 procent av alla kvinnor i Sverige går igenom klimakteriet efter 45 års ålder. Källa: Mats Hammar, Professor Emeritus i gynekologi och obstetrik, bioidentiskt progesteron, ej godkänt i svensk bioidentifiering progesteron, är ej godkänt vid behandling av klimakteriebesvär i Sverige. Det beror troligen på att läkemedelsverket inte har fått någon ansökan från något läkemedelsföretag, säger Viveca Odlind, senior expert och konsult på Läkemedelsverket och professor i gynekologi.
Men så vitt jag vet har användningen av bioidentiskt progesteron, som är avsett som ett komplement till östrogenbehandling, inte mottagits för granskning, säger hon.
I flera andra europeiska länder är bioidentiskt progesteron godkänt för användning i klimakteriet. Enligt Viveca Odlind beror det troligen på att läkemedelsföretagen ansökte om och fick nationellt godkännande i de aktuella länderna för länge sedan, innan det fanns strängare och mer allmänna EU-regler som för närvarande gäller. Enligt henne kan en separat gynekolog kompensera för denna brist på kunskap genom att regelbundet undersöka livmodern hos en kvinna med ultraljud.
De använder sedan så kallade licensrecept eller off-label recept. Detta innebär att läkaren ansöker om en specifik patient.