Allmänt vatten kammarkollegiet

Statliga insatser för att få tillgång till allmän vattenförsörjning och avloppsvatten statliga insatser för att få tillgång till allmän vattenförsörjning och sanitet, pågående granskning 17 maj. OAS genomför för närvarande en översyn av statens ansträngningar att få tillgång till offentligt vatten och avloppsvatten. Resultatet av granskningen kommer att presenteras i en rapport som planeras publiceras i februari.

Tillgång till rent vatten är en grundläggande förutsättning för människans överlevnad.

Vem äger fastigheten

I Sverige använder varje person i genomsnitt en genomsnittlig liter vatten, till exempel drycker, för tvätt, sköljning, hygien, sköljning och andra saker. Det faktum att avloppsvatten kan tas bort och behandlas är en säker vagn för både miljön och människors hälsa. I Sverige ska kommunerna tillgodose behoven av vattenförsörjning och avloppsvatten i stadsutvecklingen, om det behövs av hälso-eller miljöskäl.

Dessa tjänster kallas delad vattenförsörjning. Nästan 90 procent av befolkningen bor i ett hushåll som använder offentliga vattentjänster.

Min fastighet

Även om detta är ett kommunalt ansvar har staten flera viktiga roller. Stadsdelsnämnderna genomför till exempel tillsyn för att kommunerna ska uppfylla sina skyldigheter, havs-och vattenförvaltningen ger vägledning till förvaltningen av stadsdelsnämnderna och flera statliga organ tar fram riktlinjer och ger råd i frågor som rör vatten och avlopp Studien drar slutsatsen att det är omöjligt att bestämma platsen för offentligt vatten i lagstiftningen, eftersom offentligt vatten inte tillhör något och inte är egendom.

Mer forskning behövs för att få ett bättre system för rapportering av bortskaffningsrättigheter i förhållande till offentliga vattenområden. En jämförelse med Finland drog slutsatsen att Sverige och Finland har liknande lagstiftning om fastighetsregistret. Den största skillnaden mellan länderna är att i Finland ägs vatten vanligtvis av staten.

Abstract [SV] idag redovisas inte uppgifter om avfallshantering i det allmänna vattenområdet i något officiellt register. Anledningen till detta är att det gemensamma vattenområdet inte ingår i fastighetsavdelningen. Det gemensamma vattenområdet hör inte till någon, och Kammarkollegiet har blivit dess representant. Syftet med examensarbetet är att undersöka och rapportera om hur renhållningsrättigheter inom det allmänna vattenområdet ska rapporteras till fastighetsregistret och utreda det finska systemet avseende rapportering av renhållningsrättigheter i offentlig vattenförsörjning.

Forskningsmetoden genomförs med diskussion i fokusgrupper och kvalitativa intervjuer med experter. Fokusgrupper och intervjuer genomfördes med tjänstemän från Lantmäteriet, Lantmäteriet och Sjöfartsverket. Dessutom redovisar examensarbetet en litteraturstudie och illustrerar några av problemen, vilket innebär att bortskaffningsrättigheter inom det allmänna vattenområdet inte registreras.

Examensarbetet behandlar en kort jämförelse med förhållandena i Finland, Det finns inget vatten. Jämförelsen baseras på information som erhållits under intervjuer med företrädare för de finska myndigheterna, och resultatet används för att klargöra om det är lämpligt att tillämpa det finska systemet i Sverige. Slutsatsen i avhandlingen är att lagstiftningen om det allmänna vattenområdet är oklar.