Skapa texter där ord, bild och ljud samspelar, både med och utan digitala verktyg. Skönlitteratur för unga och vuxna vid olika tidpunkter, från Sverige, Norden och resten av världen. Fiktion som betonar människors förhållanden och identitet och livets problem. Texter, drama, sagor och myter. Språkets betydelse för att påverka och för den egna utvecklingen.
Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier.
Skönlitteratur, texter, drama, sagor och myter från olika tider och olika delar av världen. Kriterier 9, genom att göra enkla sammanfattningar av innehållet i olika texter med viss koppling till tidsmässiga aspekter, orsakssamband och andra texter, visar den grundläggande förståelsen för vad eleven har läst. Dessutom kan studenten tolka och leverera enkla och till viss del giltiga argument om de explicita utestående budskapen i olika verk utifrån egna erfarenheter och referensramar, samt olika livsfrågor och världsfrågor.
Studenten kan också leda till enkla diskussioner om att arbeta med länkar till sin författare. Studenten kan skriva olika typer av texter med vissa språkliga variationer, enkel textbindning och väsentligen fungerande anpassning till texttypen, språkliga normer och strukturer. Eleven kan läsa skönlitteratur och facklitteratur med ett flöde, på ett i huvudsak fungerande sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika Texters egenskaper.
Studenten har också enkla resonemang om att arbeta med kopplingar till sin författare och gör sedan till viss del informerade slutsatser om sambandet mellan arbetet och författaren. De berättande texter som studenten skriver innehåller enkla beskrivningar av design och berättande tillvägagångssätt, samt dramaturgi med en enkel struktur.
Genom att kombinera olika typer av text, estetiska uttryck och media så att de olika delarna samverkar på ett i sig fungerande sätt kan eleven stärka och vitalisera budskapet i sina texter. I vanliga texter, prosa, linjen medan tidningen vanligtvis inte fortsätter. Eller hur? Linjerna är kortare i poesi. Detta beror på att du vanligtvis läser poesi i en viss rytm.
Då är det bra att bryta upp raderna för att hjälpa läsaren att hitta en rytm. Men varför är rytmen så viktig? För att svara på detta återvänder vi till poesiens ursprung. Vid den tiden var poesi främst en muntlig tradition - dikter skrevs för att läsas högt. Då gör tempot, rytmen och några repetitiva språkljud - som RIM-det lättare att memorera texten.
Men de har också en annan funktion: de liknar Musik. Och som med musik kan det skapa känslor för lyssnaren. Man kan säga att det finns musikalitet i texten. Nästa gång du läser en dikt, försök läsa den högt och se om du kan känna igen någon musikalitet i rytmen och hur orden låter. I vanliga texter-prosa-använder du språk för att förmedla berättelser, information eller instruktioner om att det kan skrivas perfekt, men det viktigaste är vad du vill förmedla: innehållets ord och meningar väljs utifrån vad de betyder.
I poesi väljer du också ord av andra skäl, till exempel hur de får dig att känna: om de är vackra, fula. Eller, för att påminna läsaren om andra saker, att väcka föreningar. Du kan också välja ord efter hur de låter, till exempel eftersom de innehåller vissa språkljud som du vill upprepa. Till exempel låter slutet på olika ord detsamma: att de rimmar.
Du har sovit små videor; trots det är det vinter. Ändå sover björk och ljung, rosor och hyacinter. Men hej, är det här poesi? Det är en sång. En barnsång.