Sedan placerar vi det centrala elementet i gradkortet på hörnspetsen, som vi ser i figuren nedan.
Det är viktigt att gradsskivan är placerad så att ett vinkelben pekar till en grad av 0 jd. Då kan vi läsa hur stor vinkeln är med rätt grader. Ibland är formen vi mäter en vinkel i en ganska liten, och sedan kan vi dra ut hörnbenen så att vi kan läsa vinkelns storlek med en gradskiva. Längden på de vinklade benen påverkar inte hur stor vinkeln är, så det är bra att förlänga de vinklade benen så mycket vi vill.
Rita ett hörn, när vi vill rita ett hörn på ett papper kan vi också använda ett examenskort. Sedan börjar vi med att betona den punkt som vi vill vara hörnspetsen. Från och med den här tiden identifierar vi ett vinkelben, så långt vi vill att det ska expandera. När vi har kommit så långt placerar vi det centrala elementet i kantskivan i hörnspetsen.
Då kommer vi att se till att graderkortet roterar så att det dragna hörnbenet är där vinkeln är 0 xnumx. Då bestämmer vi hur stor vinkeln ska vara. Till exempel, om vi vill rita en vinkel på 50 xnumx, läser vi var på 50 xnumx-nivån, och där gör vi ett spår.
Det sista steget är att vi identifierar linjen som förbinder markeringen som vi just gjorde med den vinklade spetsen. Nu har vi ritat ett hörn. Om vi vill vara mycket tydliga kan vi också förlänga hörnbågen så att vi tydligt kan se hur stor denna vinkel är. Olika typer av vinklar har införts i olika typer av vinklar för att göra det lättare att beskriva vinklar. Vi kommer att titta på några av de vanligaste typerna av vinklar och hur vi känner igen dem.
Bildnamn rät vinkel vinkeln anropas till höger om den är 90 xnumx. Den korrekta vinkeln motsvarar en kvart varv. På ritningen markerar vi rätt vinkel med en liten fyrkant. Den nämnda vinkeln kallas en spetsig vinkel om den är mindre än den rätta vinkeln, det vill säga mindre än 90 xnumx. En trubbig vinkel kallas en trubbig vinkel om den är större än en rät vinkel på 90 XVI, men samtidigt mindre än en rät vinkel på XVI. En rät vinkel kallas en rät vinkel om den är dubbelt så stor som en rät vinkel, så det är en xx som är densamma som ett halvt varv.
Vinklarna som utgör 90 XVI kallas rätlinjiga vinklar. Den korrekta vinkeln motsvarar en kvart varv. Figuren nedan visar en rät vinkel: vinklar som är mindre än 90 xnumx, vi kallar spetsiga hörn. Figuren nedan visar en spetsig vinkel: vinklarna överstiger 90 xnumx, men mindre än xnumx, vi kallar trubbiga vinklar. Förmågan att beräkna vinkelsummor är viktig eftersom vi utforskar egenskaperna hos olika geometriska former som kvadrater och trianglar.
Anslutning med laterala vinklar och vertikala vinklar när vi räknar med vinklar finns det ett antal relationer mellan vissa vinklar som är användbara för kunskap. Nu ska vi titta på två sådana relationer, och i det sista avsnittet om trianglar lär vi oss mer om relationerna. Om två linjer skär varandra uppstår fyra vinklar, som vi kan se i den här figuren: vinkelsumman av de fyra vinklarna u, v, w och z - XX, eftersom de tillsammans bildar en fullständig rotation.
Vi namnger hörnen som står bredvid varandra på denna figur.
Vinkelsumman av de två sidovinklarna är alltid femton, eftersom de tillsammans utgör hälften av cirkeln. Till exempel är vinklarna u och v i en vinkel på sidan av figuren. Vinklarna som vetter mot varandra i figuren kallas vertikala vinklar. Det finns två par vertikala vinklar i figuren: U och w respektive v och z.