Gunnar sjöstedt

Sådana processspecialister bör ges en mycket större roll i planeringen och underlättandet av komplexa internationella förhandlingar om klimatförändringar. Detta är argumentet som utvecklats och besvarats i den här boken. Även om projektet är relaterat till hur FN: s förhandlingar om klimatuppvärmning kommer att utvecklas under de kommande åren, dess övergripande syn på framtiden och tillbaka från punkt noll; här och nu.

Effekterna av hjälpåtgärder som ska diskuteras i framtiden. Kunskapsbasen för att definiera metoder för lättnad bygger på det förflutna-under processen med regimbyggnad, som började för nästan ett kvarts sekel sedan. Logiken vi efterfrågar är att ett sådant systematiskt historiskt fall är en instrumental utgångspunkt för utbildade gissningar om förhandlingsfrågor och deras lösningar i framtida klimatförhandlingar.

Det är bättre att ha denna referenspunkt i ett tydligt förflutet än i en mer obskyr situation. Köpenhamnskonferensen har en central funktion i utvecklingen av detta projekt. Detta är ett exempel på hur klimatförhandlingar utvecklas vid en viss tidpunkt och i en viss miljö. Den historiska fallstudien av Köpenhamnskonferensen omfattar emellertid inte bara de händelser som ägde rum i den danska huvudstaden i slutet av November och början av December.

Köpenhamn, för anhängare av de stora förhandlingsrundorna i Cancun och Durban, konstaterar att fallet med Köpenhamnskonferensen behandlas här, men en av delar av en mycket bredare förståelse av de övergripande klimatförhandlingarna vid FN, som inkluderar många andra möten och evenemang. Andra typer av ärenden som rör en bred förståelse av klimatförhandlingarna kommer att behandlas i utkastet.

Dessa andra fall är av annan karaktär, eftersom de representerar viktiga ämnen som är relevanta för klimatsamtalet i allmänhet och med en specifik händelse i processen.

Gunnar Sjöstedt was a pioneer and a leader in the field of international negotiations, diplomacy, and non-military means of power.

Klimatkonferensen I Köpenhamn. Klimatmötet hade ett antal speciella egenskaper, varav några helt enkelt var relaterade till dess läge i Danmark. Alla 17 stora FN-konferenser som ägnades åt frågan om klimatförändringar hade en speciell historia och ledde till några andra slutresultat. Samtidigt har Köpenhamnsmötet eller någon annan klimatkonferens visat viktiga likheter med andra andra klimatkonferenser.

Följaktligen kan man dra lärdomar av Köpenhamn, vilket kan förväntas vara relevant för andra stora klimatkonferenser i framtiden. Vägen till Köpenhamn från början omfattade klimatförhandlingsprocessen hundratals möten av olika slag, till exempel ministermöten, professionella diplomatiska möten och seminarier som deltog av ett stort antal forskare och andra experter. För detta projekt bör dock klimatkonferensen i Köpenhamn, som ägde rum den 7-19 December, särskilt belysas av flera skäl: 1.

Detta var det första försöket att nå ett bindande avtal om klimatförändringar, som trädde i kraft efter den första åtagandeperioden för Kyotoprotokollet vid FN slutar inte i December Köpenhamn som en avgång för framtida förhandlingar och processen för regimuppbyggnad, processen för regimhantering som övervägs i detta projekt. Dess upplevda politiska betydelse var hög, vilket framgår av närvaron av mer än ett stats-eller regeringschef i Köpenhamn.

Detta har skapat en utbredd medvetenhet om att klimatförhandlingarna i allmänhet måste vara långvariga om de ska ge en tillfredsställande broms på klimatuppvärmningen. Historien om internationella förhandlingar om klimatförändringar går tillbaka till mitten. Dessa möten anordnades för första gången av det internationella vetenskapliga samfundet och deltog av politiker och internationella regeringstjänstemän.

Konventionen i sig innehöll inte rättsligt bindande skyldigheter från regeringarnas sida att minska växthusgasutsläppen. Det är en ramkonvention som är utformad för att fungera som en plattform för ytterligare förhandlingar för att fastställa effektiva internationella regler för minskning av växthusgaser. Genom att underteckna Kyotoprotokollet har de utvecklade länderna åtagit sig att minska sina utsläpp av växthusgaser i enlighet med en överenskommen tidsplan för relativt blygsamma utsläppsminskningar.

Den tyngsta bördan för att mildra mellan industriländer var Europeiska unionens, som lovade en genomsnittlig minskning på 8 procent - långt under den minskning på 60-80 procent som begärts av det internationella vetenskapliga samfundet. På områden som han ansåg vara delvis relaterade gjorde Gunnar betydande genombrott med internationell påverkan.

Hans tidiga arbete med miljöfrågor, internationell handelspolitik och förhandlingsdynamik daterades preliminärt av ett gemensamt intresse för dessa områden och växte bara över tiden.Han är utan tvekan en av de mest produktiva sociologerna i Sverige. Utan Gunnars insatser hade forskningsmiljön vid Utrikespolitiska Institutet aldrig haft den bredd och styrka, liksom den internationella och relevanta profil i samhället som den har idag.

Från början av sin karriär var Gunnar en internationellt känd forskare och hade ett omfattande personligt nätverk, vilket bland annat ledde till ett stort antal forskningsprojekt och internationella publikationer, ofta med sig själv i topposition. De flesta av hans internationella bidrag var som forskare i det internationella Förhandlingsprogrammet vid IASA Institute for Applied Systems Analysis, som ligger i Wien, parallellt med hans arbete i användargränssnittet.

Han har deltagit i otaliga forskningsprojekt, konferenser och seminarier, med deltagare så olika som forskare och diplomater, politiska eliter och affärsmän. Gunnar har visat stor nyfikenhet under hela sitt liv.

Gunnar Sjöstedt is Director of Studies at the Swedish Institute of International Affairs, Associate Professor of Political Science at the University of Stockholm, and a member of the steering committee of the Processes of International Negotiations Program at IIASA.

Han hade ett öppet sinne och tog sig alltid tid att lyssna på kollegor och visade stort intresse för både vetenskapliga och personliga frågor - oavsett hur långt från sitt eget intresse. Hans kännetecken var det varma stödet och uppmuntran från alla de han mötte.

Många sociologer i Sverige och utomlands är skyldiga Gunnar för det stöd och den praktiska hjälp han gav dem i sin karriär. Hans förlust känns djupt, men hans inflytande kommer att leva vidare inte bara genom hans publikationer utan också genom den inspiration han gav till många av oss. Klimatförhandlingarna, p. London: Routledge.