6 juni 1523 strängnäs

Liksom jag när jag tog över genomgick min farfar då Sverige en snabb utveckling de senaste decennierna och var ett relativt välmående land där de flesta kurvorna pekade i positiv riktning. Ingen kunde ha vetat att svenskarnas oberoende skulle existera. Men inom ett sekel skapades stadgan. En stark statsförvaltning skapades I talet. Grunden lades för rättsstatsprincipen.

Den 6 juni undertecknades en ny regeringsform, med maktfördelning mellan kungen och parlamentet. Det säkerställde också pressfriheten, som redan har accepterats, vilket redan har gjort Sverige till det första landet i världen som skyddar rätten till yttrandefrihet. Sverige var också ett land som fick en tidig läskunnig befolkning. Till slut avslöjades allt i det tillstånd som vi har idag.

Grunden lades för vårt vitala, mångfacetterade och demokratiska samhälle. Sedan Gustav Vasa valdes har cirka 20 generationer fötts, levt och gått vidare till nästa. Det kan låta som mycket. Men om du tänker lite är det nästan tvärtom. En man i min ålder kan ha träffat sex av dessa generationer. Tänk vad varje familj i Sverige har åstadkommit, vilken enastående utveckling.

Överallt i vårt land. Vad skulle vi berätta om Sverige om vi träffade Gustav Vasa idag? Har vi beskrivit vår blomstrande verksamhet, vårt sociala samhälle, våra ambitioner för rättvisa och samhället? Ja, det hade vi nog - men också de utmaningar vi står inför med kriget i vårt närområde och den osäkra miljön, klimatförändringarna och arbetet med grön förändring.

Och jag tror att vi tackade honom för att lägga grunden. Kära nationaldagsfirande, när vi firar nationaldagen idag är den svenska flaggan en självklar symbol. Han representerar allt som vi har uppnått och som vi försöker vårt bästa för att stödja: demokrati och rättvisa, yttrandefrihet och yttrandefrihet, fred och frihet. Flaggan viftar den 6 juni överallt i Sverige; på torg och trädgårdar, på bussar och balkonger.

Det enda sättet var att svälta försvaret, en metod som bara kunde användas effektivt mot sjöfästningar när Gustav fick stöd av fartyg från Lubeck. Den 17 juni introducerades Stockholm och Gustav Ericsson till staden mitt i sommaren den 24 juni. I juli samma år övergav Kalmar sig till Gustavs trupper, och i oktober föll de sista parenteserna i Finland. Gustav Eriksson ledde större delen av kriget som nationell chef och avslutade det som kung.

Bland annat firar Sverige sin nationaldag den 6 juni till minne av detta. Det var först den 12 januari som han kröntes i Uppsala domkyrka. Efter att ha utsetts av kungen var Gustav ett preliminärt nationellt råd, som skapades när Sten Sturm över ett halvt sekel tidigare hade utsetts till nationell direktör för att vara helt permanent. Reformationens Huvudartikel: Gustav Vasas reformering i Sverige försökte nu göra denna förändring till något annat än bara ett namnbyte.

Reformationen gav honom en möjlighet. Genom detta kunde han avlägsna kyrkan som en kraft som hittills hade varit ett hinder för utvecklingen av en stark statsmakt i Sverige, bland annat genom kyrkans starka ekonomiska ställning som markägare etc. Han agerade emellertid inte som en agitator för reformerade åsikter eller en förtryckare av motsatsen.

Det faktum att han tog upp denna position redan under sin regering berodde förmodligen på att han insåg att han bara i den gamla kyrkan kunde hitta de ekonomiska resurser som var nödvändiga för att etablera och organisera en ny administration. Huvudartikeln om minskningen: Gustav Vasa Gustav Vasas första direkta attack mot kyrkan var att verkställa de beslut som fattades i riksdagen i väst, dessa beslut är främst avsedda att ta del av de högre prästadömets inkomster som står till kungens förfogande.

De tillämpades sedan så att de flesta av de varor från vilka dessa intäkter drogs tillbaka före kronan. Denna åtgärd utvidgades under den sista delen av kung Gustavs regering, liksom till andra kyrkliga anslutningar. Tack vare besluten i Wester erkändes kungen också som kyrkans chef istället för påven, och åtgärderna från den senaste Gustav syftar till att organisera kyrkorådet på samma grunder som den sekulära.

När det gäller kyrkans undervisning var den fastställda principen att Guds ord skulle predikas, och för kunskapen om Guds ord vid kyrkomötet i Örebro sändes endast de heliga skrifterna. Ingen ytterligare bestämmelse gavs. Den första svenska Bibeln, Gustav Vasa-Bibeln, publicerades i kyrkans användning, förändringar gjordes i protestantisk riktning.

Utrikespolitik anledningen till att Gustav krävde ägandet av kyrkan var att Sverige blev beroende av Lubeck, som stödde landet under befrielsen och därmed hade allvarliga krav på den svenska kronan. Dessutom lyckades Lubeck få privilegier som gav kontroll över Sveriges handel. På grund av de faror som hotade dem från deras gemensamma fiende, Karl mot svåger Christian II, slutförde de två kungarna senare ett officiellt förbund.

Men eftersom faran för denna riktning var över, uppträdde den gamla misstrogen mellan Sverige och Danmark med förnyad kraft efter, och Gustav var rädd att de senaste åren även ett krig med Danmark skulle bryta ut. Med Sveriges östra granne, Ryssland, var sista gången verkligen ett krig - utan några förändringar i gränserna mellan de två kungadömena.

Centralisering, liksom kung Gustav, förberedde Sverige för en oberoende utrikespolitik, så hans regering öppnade ett nytt skede även i sin inhemska politik, främst på grund av stadgan och utvecklingen av Kungastatens lag och makt i förhållande till individuella intressen. Av de hinder som tidigare hade stött på utvecklingen av en stark kunglig makt eliminerades en när hierarkin bröts upp till följd av Reformationen.

Adeln, som försvagades av Christian II: s dokument, gjordes av Gustav I för en allierad och tjänare till den kungliga makten. Minskningen av kyrkans varor och inkomster gjorde tillgångar tillgängliga, vilket gav Gustav möjlighet att ge kungamakten en fast ekonomisk grund. Han förstärkte detta genom att tillämpa några av de nya principerna på villkoren för fördelningen av distrikt och på fastställandet av skatter.

Han skapade inga nya former för att utöva kunglig makt, men utövade mer inflytande, främst på grund av sin personlighet för att kontrollera detaljerna. Trots det faktum att den kungliga makten under hans regering genomgick sådana radikala förändringar, medförde det bara en förändring i statens lag, men en mycket viktig: stadgan om införandet av arv, i detta avseende bestämde han också att dessa hertigar i staten skulle överföras till sina yngre söner.

Dessutom bidrog Gustav Vasas tyska rådgivare. Under en kort tid tog Olaus Petry sin plats, men han föll också i oordning och ersattes snart av Wulf Geiler, som startade linjen med tyska rådgivare. Geiler föll i förvirring och flydde utomlands, och ersattes av Konrad von Pyhi, som också föll i förvirring och fängslades, och ersattes sedan av Georg Norman. Endast mer än fem procent av dem bodde i städer.

Så Sverige var ett rike som bestod av de flesta bönder, ett faktum som Gustav var mycket väl förberedd att använda. Mycket av korrespondensen är bevarad från kungen, som verkar ha varit mycket personligen involverad i böndernas produktion och jordbrukseffektivitet i Sverige. Gustav gav bland annat ett mandat till bönderna i Olenda om hur de skulle sköta sina gårdar.

Till exempel, den 29 juli kommer allt hö att vara på St.Olofs dag, och den 24 augusti sparades allt spannmål i St. Bartolomei. Om detta föreläggande inte hade följts kunde man ha förväntat sig allvarliga böter. Utvecklingen skedde dock inte utan motstånd, särskilt inte för reformationen, liksom för strängare skatteuppbörd - och regimen utmanades av ett antal uppror: i Dalarna-och-se I dalen, och även om den så kallade Daljunkern, troligen Sten Stures Son Nils Stensson Sture, bidrog till upploppen i den andra, lyckades kungen återta kontrollen varje gång innan han straffade den skyldige.

På samma sätt tystade han upproret från herrarna i västra Geth. Men det värsta hotet mot kungens makt kom för flera år sedan-under Dake-fejden, då bönder från Småland, Öland, Östergötland och södra Östergötland steg till kungen och under lång tid hade kontroll över dessa delar av riket, förutom städerna. Kalmar och Yonkeping.

Till slut kunde dock kungen, med hjälp av de rekryterade Jacks, återta kontrollen över landskapen, förstöra sin hemstad Dhaka, utvisa sina släktingar och kollektivt straffa landskapets invånare. Den 24 September gifte sig Gustav Vasa med prinsessan Katharina av Sachsen-Lauenburg i Stockholm, som dock dog fyra år senare, den 23 September, efter den framtida Eric XIV: s födelse den 13 December.

Rykten hävdade att Gustav själv dödade henne med en yxa, men denna information kommer bara från hans fiender, och den motsäger informationen från Christian III av Danmark, som såg henne falla medan hon dansade strax före hennes död. En undersökning av hennes skalle visade inte heller några tecken på våld, även om slutsatsen var något osäker, delvis på grund av långvarigt förfall.

Bröllopsinbjudan finns bevarad: det är fastställt i lagen för slussarna på Lacke slott, Lars Kafl: "Hälsningar till Gud, min kära Lars Kafl, att du ville komma och komma till vårt bröllop med Jungfru Margareta Eriksdotter nästa söndag efter Michaelis. Gör dig nöjd med oss och några av våra vänner. Vi vill dela med dem vad Gud ger oss.

Äktenskapet möttes av motstånd från en svensk präst på grund av släktskap.

Eponym

Men Gustav lyckades också driva igenom sin vilja i det här fallet.Han övertalade först konciliet att godkänna äktenskapet och övertalade sedan biskoparna att ge hans godkännande. Men kungen kunde inte övertyga ärkebiskopen att hålla bröllopsceremonin. Äktenskapet med drottning Catherine blev barnlöst. Margareta Leijonhufwood gifte sig-Gustav Vasas död och begravning och hans drottningars grav i Uppsala domkyrka.

När Gustav Vasa kände att slutet närmade sig mitt i sommaren åkte han till Stockholms riksmöte för att ta farväl av svenska folket och förklara vad han gjort som kung.

Strängnäs 500 2024

Detta var kungens sista offentliga framträdande, och talet avbröts ibland av tårar. Ändå glömde Gustav inte resorna på folklongaat i brödraskapet, men varnade sina söner "som kära bröder blir alla andra kärleksfulla och enhälliga."Testamentet godkändes och installerades av tribunerna. Han blev förmodligen 64 år gammal. Kungens begravning ägde rum i December, Gustav Vasa utsåg Uppsala domkyrka till begravningskyrka.

Katedralen var landets huvudtempel, och flera av kungens förfäder begravdes på platsen. Gustav Vasa blev den första svenska kungen som begravdes i en kyrka. Den 17 December avgick begravningståget med två deltagare i riktning mot Uppsala. Resan tog tre dagar, och den 21 December anlände de till Katedralen. Kyrkorummet var upplyst av tusentals ljus och förgyllda dekorationer dekorerade väggarna.

Biskop av v Xxster XXS och Gustav Vasas personliga krönikör Peder Black höll en mer än två timmars grav där han talade om den avlidne som en god kristen och en helig kung. Ärkebiskop Laurenu Petri utförde sedan begravningen och predikade. Graven består av två kammare. Den utsmyckade graven, som står i kyrkan idag, kom till sidorna på piedestalen, dekorerad med Sveriges nationella vapen och vapen i enskilda landskap.

Målningarna på landskapsvapnen är de äldsta kända reproduktionerna av dem som bevaras. De representerar Slaget vid Brankerque, Gustav Lubecks vistelse -20, hans flykt till Dalarna, talet i Dalkarlarna i Mora kyrka, den första svenska bibelöversättningen och avskedandet av kungen före hans död och Gustav Vasas efterföljande utseende och personlighetsdrag, ett porträtt från porträttsamlingen i Gripsholm.

En okänd konstnär, men med en mycket liknande version som kungens trärelief, gjord av Willem Boy ungefär samtidigt. Gustav Vasas sätt att kontrollera var genom personlig maktutövning. Han var stark i sin maktutövning, inte sällan hänsynslös, och tillät ibland högre intressen att omedelbart återgå till praktiskt användbara. Gustav var en bra talare, studerade inte själv, men hade en värdefull utbildning och tog hand om att ge sina söner en bra utbildning.

Ur medicinsk synvinkel finns det osteologisk information om att han var ungefär centimeter bort, hade en allvarlig tandinfektion och möjligen någon form av benröta. Han var glad att han hade herr-och kungliga kläder, och i alla kläder passade de honom bra. Han hade en skarp dom och överträffade, även om han själv inte hade tid att öva bokkonsten, varav många studerade.

Han var gudomlig och förde ett hedervärt liv, så att han som ogift man aldrig blev ökänd för någon bihustru; Du visste inte heller om några av hans oäkta barn, och han höll sitt äktenskap väl. Han var också mycket framgångsrik i allt han åtagit sig, i spelet när han någonsin lyckades göra det, i åkerbruk och boskapshantering, i fiske och malm, även i att upptäcka dolda skatter på jorden.

Det sägs att han var en erfaren musiker som kunde sjunga och spela. Hans favoritinstrument var lutan," och det var ingen där den kvällen när han var ensam, men han övade sig där", skriver Brahe. I år ökade antalet musiker till 23 och förutom "Lutenisterna" inkluderade även flöjtspelare, trummisar, trumpeter, harpspelare och violinister. I samband med de två italienarna kan ett ännu mer ovanligt fenomen nämnas i de nordiska länderna, nämligen den svarta afrikanska Antonius Bloman eller Morion, som var beväpnad med en hilbard och därmed fungerade som en slags dim.

Även i åratal var denna Afrikan i Gustav Vasas tjänst. Vad han hade hört en eller två gånger kunde han aldrig glömma. De två skarpaste kritikerna av kungen under hans egen livstid var Behrend von Mehlen och Wulf Geiler. Han beskrev kungen som en lögnaktig skurk som ständigt var redo att hålla en dolk i ryggen på sina gamla anhängare.

Guyler arbetade en tid som kungens sekreterare. Han beskrev också Gustav som en blodtörstig och hämndlysten tyrann som regelbundet tillät oppositionsföretag och personligen misshandlade sina fogdar och tryckare för den minsta misstanke om korruption och inkompetens. Efter andra världskriget var historiskt skrivande istället mer i sin nackdel, och en särskild kritik av författaren till "Ancient Times" gavs av Wilhelm Moberg.