Vad innehåller bryggkaffe

Så jag tar mig tid att manuellt betona mitt kaffe, för då mår jag bättre. - Jag häller upp den i en fin kopp och njuter helt, säger hon. Liv: i Liljeholmen. Vanligtvis dricker: kaffe är i handen hemma, annars är cappuccino att föredra, och då ska det vara krämigt, inte för mjölkigt och bara varmt. Helst att äta: allt som är gott och väl kokt. Fritidsintressen: friluftsliv, löpning, simning, matlagning och dricka vin med vänner.

Tre ord som beskriver mig: positiv, glad och nyfiken. Men du behöver absolut inte ägna dig åt handbryggerier eller hälla, som det kallas i dedikerade kretsar, för att lyckas med riktigt bra bryggt kaffe. En vanlig kaffebryggare fungerar utmärkt genom att investera i en bättre modell som lyckas värma vattnet strax under kokpunkten och där du kan justera flödet. Eftersom vattnet rinner snabbt genom kaffet och kaffefiltret.

Detta gäller även kaffekanna själv, sköljer den ordentligt mellan varven. Linnea Vannesj XX brygger inte bara varmt kaffe, men också kall öl. Hon gör det som ett koncentrat och använder sitt recept för en uppfriskande kaffetonic.

Snabbkaffe kan låta som en genväg till ”riktigt” bryggkaffe.

Svart kaffe genom ett vitt filter. Sköljer du vanligtvis med ett kaffefilter med varmt vatten innan du bryter koppen? Detta är en annan av flera små justeringar du kan göra för en bättre brygga kaffe. Ur smakens synvinkel är det bäst att använda vita kaffefilter belagda med syre. Den ingrediens som gör störst skillnad i Linnea Vanneses recept på riktigt bra bryggkaffe är högkvalitativt kaffe, den viktigaste ingrediensen.

Personligen föredrar hon lätt rostat kaffe, vilket ger ett fruktigt, sött och surt resultat. Andra kanske föredrar mörkt rostat kaffe, som smakar mer choklad och nutty. Trots detta är kvaliteten på råvarorna lika central. Är smakerna i balans? Då har du en god kaffe. Högkvalitativt kaffe har syra, sötma, en stadig ton eller fruktig, liksom någon form av bark eller bitterhet, förklarar Linnea.

Det talar inte bara om kvalitet, olika temperaturer orsakar också olika egenskaper i kaffe - testa ditt eget bryggkaffe på samma sätt! Än färskt kaffe är en färsk produkt som innehåller eteriska oljor. De börjar oxidera så snart kaffe kommer i kontakt med syre, vilket långsamt försämrar smaken. Håll därför kaffet svalt, torrt och mörkt i originalförpackningen. Stäng den väl och lägg den i en lufttät burk med lock.

Hela kaffebönor som du färska mallar för varje bryggning möjlighet är oöverträffad. Linnea föredrar kaffe procent arabiska bönor alla koppar per vecka och brygger bara den mängd hon vill dricka just nu - för friskhetens skull och för smakens skull. Häll det snarare på en termos, råder hon. Enligt Susanna Larsson har den som dricker kopparkaffe om dagen minskat skaderisken. Det finns också en bra fysiologisk förklaring, eftersom koffein är känt för att öka insulinkänsligheten med en minskning av blodsockernivån, säger hon.

Kaffe har också kopplats i olika studier, bland annat av Susanne Larsson och hennes kollegor, till en minskad risk för olika cancerformer som livmodercancer, levercancer och gallblåscancer. Men forskningen om cancer är delvis motsägelsefull. Det finns också tankar om vilka mekanismer som kan vara inblandade i cancer. Kaffe innehåller en stor mängd antioxidanter som kan skydda celler från skador, men det kan också vara relaterat till koffein.

Eftersom koffein i sin tur hämmar adenosin kanske du vill tänka på effekterna av cancer, säger Bertil Fredholm. Som om det inte räckte finns det också studier som kopplar kaffekonsumtion till en minskad risk för Alzheimers och Parkinsons sjukdom. Så kaffe har gjort en fullständig förändring och verkar nu ha en hög nivå i alla läger. En läcker vardag som räddar liv-kan det bli bättre ?

Men Susanna Larsson påpekar att forskningsstödet för positiva effekter förändras, och att det är lätt att uppfatta det för tidigt för sanningen. Detta var den bild jag fick, även i forskningsvärlden. Men när jag började bli intresserad av detta problem fann jag att endast tre små studier hade publicerats. Det är för lite att säga att det finns något verkligt stöd för detta påstående.

Men frågan är helt intressant att fortsätta studera, säger Susanna Larsson. Bild: Titel: Patrick Magnusson. Foto: Ann Svalander. Enligt Patrick Magnusson, forskare inom medicinsk genetik vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, är det svårare än man kan tro att bevisa hur en dietfaktor påverkar hälsan. Han konstaterar att det är fullt förväntat att en drink som kaffe, som att blanda med våra nervsystem och tas av miljoner, visar sig vara stark med olika sjukdomar i forskningen.

Det är svårt att visa att det verkligen beror på själva kaffet. Varje forskningsfråga har sina fallgropar, som kan vara mer eller mindre lätta att kontrollera.Forskning om kaffekonsumtion och minskning av typ 2-diabetes bör till exempel ta hänsyn till vad Patrick Magnusson kallar rullkakseffekten. Men vet vi att kaffedrickare äter lika mycket fikonbröd som andra vid bordet?

Det kan hända att kaffedrickare inte känner samma sug efter godsaker, vilket i detta fall kan bidra till att minska risken för diabetes för denna grupp. - Jag tror inte att vi riktigt vet svaret på den frågan, säger han. Om de positiva resultaten visar sig vara sanna är detta en välkomstbonus för världens kaffeälskare, men viktigast av allt kan vi kanske dra slutsatsen att kaffe åtminstone inte är dödligt.

Varken Susanna Larsson eller Patrik Magnusson, som älskar kaffe, anser att hälsohänsyn ska styra valet att dricka kaffe. Vi vet fortfarande inte om några hälsoeffekter. Men det finns i alla fall inga allvarliga risker, så många studier har klarnat upp, säger Susanna Larsson. Patrick Magnusson kan dock, baserat på sin egen erfarenhet, stärka människor med sömnproblem att överväga kaffekonsumtion.

Men om han verkligen kan minska på grundval av sin fria vilja kan diskuteras. Enligt hans egna forskningsresultat drivs människors kaffedryck till stor del av deras gener, en tanke som vanligtvis orsakar ett visst mirakel. Det är därför de flesta reagerar när vi presenterar resultaten, men vi, tvillingforskarna, är inte så förvånade, säger Patrick Magnusson.

En kopp vanligt bryggkaffe (15 centiliter) innehåller cirka 70 milligram koffein.

Studier på tvillingar har visat att de ofta har samma kaffevanor, även när de separerades från varandra - om man dricker kaffe, finns det en chans att den andra också gör det. Resultaten av tvillingstudier visar att skillnader i kaffedryck i en befolkning på upp till 40 procent förklaras av genetiska skillnader. Bakgrunden är att koffein bryts ner i flera metaboliter i kroppen, som påverkar kroppen på lite olika sätt.

Enzymsystemet som styr denna process, inklusive nedbrytningshastigheten för metaboliter, skiljer sig mellan olika människor beroende på de gener de har. Så det finns en genetiskt kontrollerad variation i hur en kopp kaffe påverkar oss. Till exempel har inte alla svårt att sova efter en kopp kaffe på kvällen. Men intressant, teoretiskt kan vi förutsäga detta val baserat på ett gentest, säger Patrick Magnusson.

Men först måste de involverade generna identifieras. Patrick Magnusson, tillsammans med internationella kollegor, jämförde nyligen genetiska data från nästan 10 personer med nivån av koffein i plasma och dess olika nedbrytningsprodukter, liksom kaffekonsumtionen hos individer. Flera gener kan identifieras som påverkar kaffekonsumtionen. Forskare har bland annat sett att gener som ger en långsammare nedbrytning av koffein är förknippade med minskad kaffekonsumtion.

Genetisk kunskap öppnar en intressant möjlighet för framtida forskning om hälsoeffekterna av kaffe. Eftersom generna inte är kopplade till andra underliggande föreningar, såsom skridskoeffekten, eller etablerar den med omvänd kausalitet, såsom en förening som kan vara associerad med en sjukdom som orsakar en minskning av kaffekonsumtionen, snarare än tvärtom, kan forskare använda dem för att få en tydligare bild av kausalitet - undersökande länkar.

Men innan vi lämnar och kaffe testar oss måste forskare identifiera några fler kaffegener. Medan vi väntar föreslår forskare att vi njuter av kaffe med lugn och ro. Text: Ola Danielsson, först publicerad i medicinsk vetenskap nr.