Primär insomni kriterier

Förväntningar på sömnproblem och dagproblem bidrar till mental och fysiologisk förnyelse. Patienten utvecklar ett säkert beteende som syftar till att få mer sömn och minska de negativa effekterna av otillräcklig sömn. Oregelbundna sömnvanor, somatiska och psykiska problem, en psykosocial situation, vissa mediciner, ohälsosamma levnadsvanor och ett unikt sovrum kan hjälpa till att upprätthålla sömnlöshet.

Behandlingen under studierna av diagnosen Insomni baseras på patientens erfarenhet av sömnproblem och hur det påverkar väl och daglig funktion. Studien inkluderar en grundläggande somatisk och psykiatrisk bedömning, inklusive laboratoriestatus på motiverad HB, sköldkörtel -, lever-och njurstatus, CRP, ferritin och eventuella samtidiga och behandlingsbara. Vid komorbiditet avgör den kliniska bedömningen vilket tillstånd som behandlas först eller båda resolutionerna ska behandlas parallellt.

Basen i utredningen består av en berättelse och innehåller en grundlig genomgång av sömnvanor och daglig rytm. För att patienten ska kunna registrera en sömndagbok ... PDF, 11 kb. Berättelsen innehåller också en psykosocial situation, beteendemönster på dagen och kvällen, en sovande miljö och användningen av ämnen som avbryter sömnen, såsom alkohol, nikotin, mediciner, koffein och mediciner.

Remiss för vidare utredning av sömn är relevant vid misstanke om sömnstörningar relaterade till andning och narkolepsi, liksom vid allvarliga sömnstörningar och i avsaknad av behandling. När diagnosen är fastställd eller om det finns en tydlig misstanke kan en bedömning av symptomets svårighet göras med ISI Insomnia Severity Index, Svensk PDF-version, 96 kb.

Formuläret består av sju frågor där patienten utvärderar svårighetsgraden av sömnproblem och dagproblem.

Registrera faktisk sömntid under exempelvis en vecka, och om denna exempelvis är 5 tim, anges en lämplig uppstigningstid, varefter man initalt lägger sig 5 timmar (kortare tid rekommenderas inte) innan denna.

Diagnostiska kriterier för diagnos enligt DSM-5 inkluderar sömnproblem, även om sömnförhållanden finns, och att sömnproblem kan vara relaterade till dagtidsproblem, funktionshinder och lidande. För diagnos bör sömnproblem uppstå minst tre gånger i veckan och pågå i minst tre månader. Sömnproblem bör förklaras inte bara av andra somatiska eller psykiatriska sjukdomar, andra sömnstörningar eller droger eller andra ämnen som alkohol, koffein och mediciner.

Differentiella diagnoser av sömnlöshet finns ofta tillsammans med andra somatiska och psykiatriska sjukdomar. Även om symtommönstret i sömnlöshet delvis kan förklaras av andra sjukligheter, kan det sällan förklaras av detta ensam. Det finns ingen standarddefinition av vad som utgör normal sömn - mängden sömn som behövs för att säkerställa god hälsa varierar från person till person och dag till dag.

Sömnlöshet klassificeras enligt varaktighet: kortvarig sömnlöshet på mindre än 3 månader. Kronisk sömnlöshet uppträder minst flera dagar i veckan och varar 3 månader eller längre.

Diagnostiska kriterier enligt DSM-5 innefattar sömnbesvär, trots att förutsättningar för sömn finns, samt att sömnbesvären kan relateras till dagbesvär, funktionsnedsättning och lidande.

Kortvarig sömnlöshet är vanligt och kan uppstå på grund av stressiga händelser eller förändringar i sömnmönster, såsom sjukdom, ekonomiska svårigheter, förlossning eller miljöstörningar. Kronisk sömnlöshet existerar vanligtvis med andra psykiatriska och medicinska tillstånd, till exempel ångest, depression, kol, hjärt-kärlsjukdomar, neurologiska tillstånd, malignitet, diabetes mellitus och kronisk färg Maladaptivt beteende och kognition tros vara inblandade i utvecklingen av kronisk sömnlöshet.

Andra sömnstörningar som obstruktiv sömnapnea, rastlösa bensyndrom och parasomni bör övervägas vid utvärdering av en person med misstänkt sömnlöshet, eftersom det finns en hög nivå av komorbiditet.

Bedömningen innehåller en grundlig historia och bedömning, som inkluderar att identifiera faktorer relaterade till fysisk och psykisk hälsa. En sömndagbok som hålls i flera veckor kan vara användbar för att identifiera sömnmönster och livsstilsfaktorer som kan förvärra eller upprätthålla sömnlöshet. God sömnhygien bör övervägas hos alla personer med sömnlöshet och den information som erbjuds.

Detta syftar till att göra människor mer medvetna om beteendemässiga, miljömässiga och tidsmässiga faktorer som kan vara skadliga eller fördelaktiga att sova. Hypnotiska läkemedel bör undvikas om möjligt på grund av risken för betydande biverkningar.